Vådan av att spela Allan

Konfronterade Spelande Allan vid lunchtid. Han pudlade, vilket jag inte på något sätt var villig att
acceptera på tom mage. Med en stinn buk insåg jag hur jävla fånig pudeln han gjort var så det enda sättet att rädda mitt eget ansikte inför övriga lunchgäster var att sparka skiten ur killen (och endast sluta när döden kunde bekräftas).

/JJ

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback